Jag kan inte sova.. Jag tänker väl för mycket..

Allt känns så konstigt, långt bort på något sätt. Jag vet inte vad det är, kan inte sätta ord på känslorna eller tankarna.. Känner mig kluven och vilse..

När någon frågar hur det är, vad ska jag säga då.. Det är ingen idé att ljuga för någon som ser direkt att något är fel, men hur ska jag kunna förklara vad som är fel, vad jag tänker och funderar på när jag inte riktigt vet det själv, när det snuddar vid alla minnen och tankar jag haft, när det blir en enda dimma..

När jag letar i mitt huvud efter en förklaring som låter rimlig, hittar jag aldrig något som skulle ge dem något att gå på för att förstå, för att finnas där..

När jag skriver det här är jag egentligen långt borta, inne i mitt huvud och söker, söker efter svar rimliga nog att kunna tro på..

Jag vet att de som bryr sig och betyder kommer att finnas där för mig, och hjälpa mig att få fram svar, så gott de kan.

Jag vore inget utan de människor som gör allt de kan för att jag ska må bra, de gör att allt kämpande plötsligt är värt något.

En vän förlåter dig när du gjort något fel

En vän hjälper dig upp på fötter igen om du har fallit

En vän kommer alltid att finnas där och trösta dig

En vän finns där om du behöver prata eller bara någon som håller om dig i tystnad

En vän accepterar dig precis som DU är, bra och dåliga sidor, för ingen är ju perfekt.

Ja, listan kan bli fruktansvärt lång på vad en vän skulle göra för dig, offra för dig.

Mina vänner i mitt hjärta för alltid<3

Over and out